I Nederländerna behöver växthusgasutsläppen (koldioxid, metan och helium) minska med 49 % till 2030 och med 95 % till 2050, jämfört med 1990. ”Nederländska inköpare av jordbruksprodukter ligger också på om detta, eftersom de kan profilera sig med produkter som ger ett mindre koldioxidavtryck”, säger Frank Waijers, vd för Duynie Feed i Nederländerna. ”En produkts koldioxidavtryck har alltmer blivit en del av ”produktlicensieringen” och därmed ett köpargument för inköparna. Inköpare ber djurhållare att ge information om mjölkens och köttets koldioxidavtryck. På så sätt kan de visa att deras produkter har en mindre miljöpåverkan.” Waijers räknar med att produkter som tillverkats på ett miljövänligt sätt kommer att leda till högre intäkter i framtiden. För ett antal produkter, till exempel mjölk, har ett minskat koldioxidavtryck redan resulterat i högre priser.
Produktanalys
För att hjälpa djurhållare att minska koldioxidavtrycket från mjölk och kött undersöker Duynie miljöpåverkan av alla sina samprodukter. ”Vi började med de vanligaste samprodukterna: komprimerad pappersmassa, drav, potatisbitar, potatisskal och förfriterade pommes frites. Det kan bli aktuellt för andra samprodukter också”, säger Waijers.
Produkterna har undersökts av Blonk Consultants, en konsultverksamhet inom miljö, hållbarhet, livsmedel och hälsa. Miljöpåverkan mäts med en livscykelanalys, LCA. Livscykelanalyserna beräknas enligt de internationellt erkända beräkningsreglerna i PEFCR (regler för produktkategoriers miljöavtryck) och GFLI-databasen (Global Feed LCA Institute). Med den här metoden beräknas en produkts inverkan på miljön med hänsyn till markanvändning, övergödning, grundvattenbrist, partiklar, försurning och klimatförändringar.
”Koldioxidavtrycket från jordbruksprodukter är summan av växthusgasutsläppen, uttryckt i koldioxidekvivalenter. Duynies forskning visar att de samprodukter som undersökts har ett mindre koldioxidavtryck än annat foder med motsvarande näringsinnehåll. Samprodukter ger ofta ett mindre koldioxidavtryck än kraftfoder, eftersom koldioxidutsläppen från odling och bearbetning inte ingår i beräkningen av det koldioxidavtrycket, medan de ingår när grödorna odlas som foderråvaror”, förklarar Waijers.
En samprodukt är något som uppstår vid tillverkning av livsmedel eller biobränsle. Enligt internationella beräkningsregler tillskrivs huvudprodukten de koldioxidutsläpp som följer av odlingen och bearbetningen. Pommes frites är till exempel huvudprodukten från potatisbitar. ”Drav är ett undantag. Där tilldelas draven 1 % av koldioxidekvivalenterna från utsläppen från odling och bryggning”, säger Waijers.
Högre pris för PlanetProof-märkt mjölk
De första mjölkförpackningarna med märkningen On the way to PlanetProof dök upp på butikshyllorna i slutet av 2018. Mjölkbönder som levererar PlanetProof-märkt mjölk får ett högre pris från inköparna. Vid en ansökan om märkningen beräknar det nederländska verktyget Kringloopwijzer (KLW) koldioxidavtrycket från en liter mjölk. ”Mjölkproduktionssektorn visar vägen när det gäller att göra det lönsamt att minska koldioxidavtrycket. I KLW beräknas utsläppen av metan, helium och koldioxid på företagsnivå, för verksamheten både på och utanför gården, det vill säga inklusive LCA”, säger Michel de Haan, projektledare på Wageningen Livestock Research. ”Detta gör att man får insyn i koldioxidavtrycket per liter mjölk.”
Foderleverantörer stöttar mjölkbönderna genom att trycka på för ett mindre koldioxidavtryck. ”Vi komponerar foderstater med ett mindre koldioxidavtryck till våra PlanetProof-kunder. Då kan de hålla sig under tröskelvärdet 1 200 gram koldioxidekvivalenter per kilo FPCM, fett- och proteinkorrigerad mjölk”, säger Robert Meijer, marknadsförings- och kommunikationschef hos ForFarmers på området idisslare. Enligt hans uppfattning kan både fodertillverkare och djurhållare bidra till lägre utsläpp av växthusgaser. ”För att vi ska klara målen i klimatavtalet väljer ForFarmers i allt högre grad råvaror med ett mindre koldioxidavtryck till våra foderblandningar. I år förväntar vi oss nå en genomsnittlig minskning av koldioxidutsläppet på 10 % per kilo FPCM-mjölk som producerats av våra kunder, jämfört med 2019.”
Praktiska åtgärder
Djurhållare kan minska sitt koldioxidavtryck genom att till exempel öka foderutnyttjandet och mjölkproduktionen per ko, genom att öka foderproduktionen per hektar och förbättra foderkvaliteten. ”Att utfodra med gräs som har lägre NDF-värde och säd som innehåller mer stärkelse är ett sätt att minska metanutsläppen. Mer mjölk som producerats med hjälp av grovfoder bidrar också, eftersom kraftfoder orsakar ett större koldioxidavtryck än grovfoder”, säger Meijer. Meijer förklarar att miljömålen ibland kan vara i strid med varandra. ”För att få ut mer protein från sin mark behöver man en högre proportion gräs i foderstaten. Men för att minska ammoniakutsläppen och koldioxidavtrycket är det bättre att ha mer säd i fodertilldelningen.”
För Meijer är det absolut ett alternativ att framför allt ha med blöta samprodukter också. ”Tänk på att torkningen av foder också förbrukar energi och därför ökar koldioxidavtrycket. Men det är inte alla djurhållare som kan gå över till att utfodra med samprodukter, eftersom det inte passar alla foderstater. Dessutom är marknaden för samprodukter utbudsdriven, och det finns bara en begränsad mängd.”
Enligt Duynie är mängden samprodukter på uppgång, eftersom biobränsleproducenter och förädlare av livsmedelsprodukter expanderar i nordvästra Europa. ”Det är en tillväxtregion, tack vare stabiliteten, ett gynnsamt klimat, bördig mark och stor kunskap bland jordbrukarna och partnerna i leveranskedjan. Och när förädlingen ökar, växer utbudet av samprodukter”, säger Waijers. ”Miljöskatter och koldioxidavgifter kommer leda till att det blir mindre vanligt att torka produkter, vilket i sin tur leder till att mängden blöta samprodukter ökar.”
Databas för koldioxidavtryck från kreatur
”Nederländska foderföretag har hållit på att utveckla system för att beräkna miljöpåverkan av jordbruksprodukter i minst tio år”, säger Henk Flipsen, vd för Nevedi, den nederländska branschorganisationen inom djurfoder. Nevedi har sammanställt en lista över koldioxidavtrycket från råvaror och samprodukter för foder. Den gör det lättare för foderrådgivare och djurhållare att välja foderblandningar och samprodukter med ett mindre koldioxidavtryck, vilket minskar mjölkens och köttets miljöpåverkan. Men det räcker inte med en nederländsk databas, menar Flipsen. ”Koldioxidavtrycket från alla foderråvaror från hela världen borde anges i en enda databas, baserat på gemensamma, standardiserade och välgrundade beräkningsregler. Det skulle öka tillförlitligheten hos resultaten och beräkningen för miljövänliga råvaror jämfört med alternativ som har större påverkan.” Global Feed LCA Institute (GFLI) etablerades 2019 och arbetar med en LCA-databas för djurfoder. GFLI-databasen innehåller data från Europa, Kanada och USA samt livscykelanalyser av 1 500 foderråvaror. Under de kommande åren kommer den att utökas med livscykelanalyser av över 15 000 råvaror, för vilka ursprung också ska anges. ”GFLI-databasen kommer att bli den främsta källan internationellt för att beräkna foderstater med avseende på miljöpåverkan”, tror Flipsen.
Foder med en hög andel samprodukter orsakar generellt ett mindre koldioxidavtryck än kraftfoder med motsvarande näringsinnehåll.
(Källa: Boerderij.nl)